Denkan

Smärtsamt vad man kan bli påmind om vissa saker ibland..

har just kört hem min bästa tjejkompis och hennes hjärtekrossade vännina...
deras samtal i natt gjorde sig våldsamt på mind om hur man kände själv för
ett par år sedan, flera av dom ord hon sa..

är ord som jag själv sagt, som jag själv gråtande, hatande och ännu mer
gråtande har sagt..

allt välde över mig, jag blev tvungen att gå ut....
"bit dig i läppen dennis, låt inte dom känslorna än en gång göra sig påminda... Det är inte värt det"
va enda tanken i mitt huvud...
det är märkligt hur människor kan påverka oss i våra liv, hur vissa kan lämna minnen som
består hela livet.. Som gör att man blir så bräcklig och svag..

har insett i natt i alla fall att jag måste ta tag i en sak, det går inte att ha det så här.
tyvärr.... Jag har förstått vad det är som gör att jag om och om igen bromsar, saktar ner,
och inte vill...

Jag vet nu, Förstår ni? Äntligen.. Jag vet nu vad det är som har varit som en Demon
över min axel de senaste åren.. Äntligen tror jag att jag vågar möta den..
ta den i hornen och krossa den..

jag vet vad jag vill, och jag vet vad jag behöver, nu när jag äntligen har fått vetskap,
förstår vad det är och hur jag ska övervinna det hela..

Jag förstod i natt att det finns fler som jag, att jag faktikst inte är ensam.
jag skall fördriva mina demoner nu.. Det är dags att försöka växa som människa igen..

---

---