Denkan

jag undrar om det är så att två personer  verkligen kan vara "gjorda" för varandra.

Att den ena av dom, skall ha varit med om så mycket skit och helvete under sina levnadsdagar,
bara för att han skall formas till den person han är idag.
Just för att dom två speciella personerna skall passa ihopp?

Efter den här senaste veckan så tror jag att jag börjar tro att det är så.
att två personer faktikst kan vara gjorda för varanda.
att alla dom år med sorg, brustet hjärta och skit runt omkring mig bara var för
att leda till något bättre, till ett nytt jag.

förra lördagen träffade jag någon som jag har umgåts med lite i veckan.
jag är förvånad, lättat och otroligt glad över att det känns som det gör.

Jag har aldrig träffat någon som jag har haft så lätt att prata med,
så skönt att bara umgås med,
att bara vara med,
så rätt att kyssa.

jag längtar efter att få spendera mer tid med henne och se vart det leder.
Kan det vara så att hon kan vara "Hon".
Den som man faktikst är ämnad till att tillhöra?

Jag hoppas verkligen det.
Det här känns inte som någon gång nånsin tidigare,
det är en förbryllande, men ändå underbar känsla..

det är pga den känslan som jag har somnat med ett leende på läpparna.
men i natt, då somnar jag med ett leende på läpparna pga kyssarna..
mmmm.. underbart..