Denkan

Jag parkerar väktarbilen på våran parkering. Plockar i ordning alla mina saker kliver ut ur bilen och tittar upp mot månen. Tar några djupa andetag av den kyliga höstluften.

- Haha, Du kan inte vara stolt över att vara en misslyckad polis eller hur?
hör jag bakom mig.
Jag vänder mig om och betraktar mannen som har dykt upp en bit ifrån mig.
hans gångstil och sätt att röra på sig påvisar att han har fått i sig en eller flera öl för mycket.
? Ursäkta? Svarar jag.
- Ja, du hörde mig, du kan väll inte vara stolt över att vara en sån där väktare? Säger mannen och
tar några steg åt mitt håll.

Jag stänger bildörren bakom mig, skakar på huvudet och tar ett djupt andetag.
- Jo faktiskt, jag är stolt över att jobba som väktare,
Jag är stolt över att tillhöra ett av världens största vaktbolag, med en omsättning
på 50 miljarder kronor per år, där 3 miljarder av dessa genereras i Sverige.
Jag är stolt över att se till så att du får sova tryggt och säkert hemma i din lägenhet,
Jag är stolt över att se till så att ditt arbete inte har brunnit ner eller blivit bestulet.

Mannen börjar skruva på sig besvärat, börjar vända sig om för att fly fältet.
? Du stannar, Jag är inte klar än! säger jag.
Mannen fryser och tittar vidare på mig.
- Jag är stolt över att folk känner sig trygga i min närhet, att folk blir glada när dom
ser mig, att dom känner att oss i Securitas, Dom kan man allt lita på.
Jag är stolt över att folk visar mig respekt för att dom känner att jag har gjort mig
förtjänt utav den.
Jag är stolt för att jag kan säga att jag jobbar som väktare utan att behöva skämmas
för mig själv.
Jag är stolt för att jag vet, att utan oss skulle mycket kanske inte vara så bra som det är.
Vad är du stolt över som kan komma här och försöka trycka ner mig i skorna?

Mannen tittar på mig och brister ut i ett leende.
- Haha, Ja när du säger det så, inget, jag har lärt mig att aldrig kalla en väktare
för låtsas polis igen. Nu ska jag nog gå hem och sova ruset av mig, säger mannen
och börjar gå därifrån.

Jag står förundrat kvar, Tittar upp på månen igen, tar några djupa andetag och skakar
på huvudet i förundran över alla fördomar som riktas mot vårat yrke av dom ovetande.